Dagens textilkonsumtion är långt ifrån hållbar, även om vi har blivit mer medvetna. Svenskarna köper i genomsnitt 13 kilo kläder per person varje år, och ungefär hälften av dem hamnar ganska snart i det osorterade hushållsavfallet och skickas till förbränning.

För fortfarande är det alltför ofta den enklaste lösningen som gäller efter garderobsrensningen. Kläder, skor och andra textilier slängs bland de vanliga soporna, istället för att de får gå vidare till återanvändning eller återvinning. Men om en behållare för textilinsamling står bredvid de andra kärlen på gården så blir det mycket enklare att göra en insats för miljö och hållbarhet. Det har Lennart Eckerholm, förvaltare för HSBs hyresfastigheter, märkt.

– Sedan vi fick behållarna för textilinsamling vid fem av våra hyresfastigheter i Malmö så har källsorteringen blivit mycket bättre. Kläderna hamnar där de ska istället för att de fyller kärlen med restavfall. Förra året samlade vi in totalt nio ton textil, det är fantastiskt, säger Lennart Eckerholm.

För HSBs hyresfastigheter bland annat här på Nobelvägen/Spånehusvägen blev textilkärlen en miljövinst. Nu skickas färre textilier med restavfallet till förbränning.

Fler ska få insamling

HSB Malmö samarbetar med Textil Recycling, som har huvudkontor och lager i skånska Borgeby. Redan 2014 ställdes första textilbehållaren ut hos HSB, som nu planerar att utöka med insamling vid fler av sina hyresfastigheter i Malmö och Vellinge, och möjligheten finns även för bostadsrättsföreningar.

– När vi startade var det för att vi såg behovet av någon som kunde ta emot allt, inte bara de finaste delarna. Och vi ville hjälpa till att minska förbränningen av textilier. Vi såg också att fastighetsnära insamling var bra för de boende eftersom det ska vara så enkelt som möjligt att sortera, säger Maria Gaspar, regionansvarig på Textil Recycling i Sverige AB.

Företaget har idag cirka 700 vita och gröna insamlingskärl utplacerade i Skåne och Östergötland, och de samarbetar med både fastighetsbolag och kommuner. I Skåne finns två skåpbilar som kör runt och tömmer behållarna. Varje dag kommer det in cirka två ton textilier till lagret i Borgeby, som snabbt fylls på.

När kärlen töms av chaufförerna från Textil Recycling så körs det insamlade material till lagret i Borgeby, utanför Bjärred.

Vanliga frågor

Maria Gaspar berättar att många vill veta vad som sen händer med det insamlade materialet och en del vill inte att sakerna de lämnat ska hamna i Sverige. Andra ställer frågor om företaget.

– Vi är ett socialt företag med målsättning att återinvestera överskottet i fler arbetstillfällen, främst för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden.

– Men vi har ingen egen sortering och vi har inte kunnat hitta någon svensk samarbetspartner. Vår huvudsakliga partner är Daesa GmbH i Tyskland och det mesta skickas iväg till en av Europas största sorteringsanläggningar, VIVE Textil Recycling i Polen. Ungefär var tredje vecka kommer det en transport och tömmer lagret, säger hon.

Vid sorteringen i Polen väljs användbara textilier ut för återanvändning och det som inte kan återanvändas fiber- och materialanalyseras och får ett nytt liv i nya produkter, till exempel tvättlappar, textil komposit och stoppningsmaterial.

–Det är en väldigt liten del som går till förbränning. Det hände också att det görs punktinsatser exempelvis för flyktingar, säger Maria Gaspar.

Varje vecka kommer det in cirka två ton textilier från insamlingskärlen i Skåne, däribland dem i HSB Malmös hyresfastigheter.

Blöta textilier förstör

Även om de inte sorterar själva så plockas vissa saker ut här hemma, när de dyker upp synligt.

– Kuddar, täcken och filtar som ser hela och rena ut skänker vi till Skånes Stadsmission. Vi har även skänkt leksaker till behövande barn i Skåne via Rädda barnen och ger filtar, mattor och dynor till Hannas Hundhjälp och andra företag som arbetar för Millennia Animal project.

Den som lämnar textilier och skor i kärlen från Textil Recycling behöver inte själv sortera.

– Däremot föredrar vi att sakerna placeras i förslutna påsar istället för att man lägger dem löst i kärlet. Och det vi framför allt inte vill ha i kärlen är blöta textilier eller matavfall, det kan lätt förstöra hela innehållet, säger Maria Gaspar.

Läs mer om hur HSB Malmö arbetar med hållbarhet.

Här finns 2 300 hyreslägenheter som HSBs bosparare har förtur till.

Även skor, skärp och väskor kan lämnas i textilinsamlingen.

Det här tar Textil Recycling emot:

Alla kläder, skor i par, väskor, gosedjur, hattar, accessoarer, täcken, kuddar, filtar, lakan, dukar, handdukar, badlakan, tyger och garn, skärp, dun, mattor, sängöverkast, gardiner och hela leksaker.

Det här tas inte emot:

Mattor med gummi på baksidan, madrasser, blöta textilier, smutsiga textilier, trasiga skor och trasiga väskor.

Läs mer om Textil Recycling här.

FAKTA: Textilier och miljö

• Dagens textilkonsumtion har stor påverkan på miljö, klimat och hälsa. Runt 80 procent av våra kläders totala klimatpåverkan sker redan under produktionsfasen.
• I Sverige slänger vi årligen över 7,5 kilo textilier per person i det osorterade hushållsavfallet som går till förbränning. Det motsvarar över hälften av de nya textilier vi konsumerar varje år.
• Runt 60 procent av textilierna i restavfallet är hela och oslitna och skulle därmed kunna återanvänts.
• Senast 2025 ska alla EU-länder samla in textil separat.
• 2019 tillsatte regeringen en utredning om producentansvar för textilier.

Källa: naturvårdsverket.se